Idag satte jag mig ner och tog tag i det här med förskolan, till hösten är det dags för min lilla tjej att börja och med tanke på hennes supersociala personlighet och att hon är så klok, kan prata och säga vad hon vill gör att jag inte alls borde vara orolig för att detta kan bli allt annat än bra. Men ändå är man ju mamma och orolig kommer man säkert alltid vara, det är ju ändå att lämna iväg det käraste man har och något nytt att ställas inför.
Jag läste att just Ciaras förskola har fokus på de kreativa och det passar ju henne perfekt. Det ska bli så spännande att se hur hon kommer att vara och få höra om allt nytt hon har lärt sig! Nu har vi precis haft J hemma på lunch innan han åkte iväg igen och jag och Ciara ska sätta på oss regnkläderna och gå och handla.
Åh jag vet precis hur det känns. Min lilltjej på 1,5 ska också börja förskolan i augusti och jag är dönervös inför det. Eftersom jag jobbar heltid o sambon är hemma med henne nu har dom varit o hälsat på förskolan men inte jag. Men tänker ta ledigt en dag vid inskolningen så att jag får se hur det ser ut, träffa dom andra barnen o fröknarna o så. Va fort hon blev stor känner jag bara ser ju fortfarande på henne som min lilla bebis typ haha fast hon håller ju såklart inte med