Idag firade vi Karolinadagen med hamburgare på stan innan vi traskade vidare för att agera hejarklack till Angelica som sprang blodomloppet! Hon var så duktig och jag stod och kände suget av att bara bli lätt som en fjäder och kasta mig ut i löparspåren. Nu är jag varken lätt som en fjäder eller särskilt springvänlig och hade förmodligen bara startat igång en förlossning efter vägen men men snart så. Kan livet kännas mer underbart än det gör just nu? Allt känns så harmoniskt och enkelt och jag är så stolt över min fina familj!
