God morgon! Vi stiger som vanligt upp med tuppen och jag orkar inte ens vara trött längre, när Ciara väcker mig så är jag förmodligen så kissnödig att jag måste upp och blir klarvaken. J ramlade in här vid två i natt, då hade dom flygit hem från Köpenhamn efter match i Landskrona. Mycket fram och tillbaka för honom nu och mamma prickade in en bra vecka att komma annars hade vi nog mest varit ensamma.
Kan jag vara mer trött på att inte få se min man särskilt mycket, att aldrig få ha lediga dagar ihop. Som vi har kämpat på de senaste året och gått om varann för att få ihop barnpassningen, inget liv osv.. Livet som småbarnsförälder! Den som dock inte blivit lidande är Ciara som fått vara korta dagar på förskolan trots att hon har två föräldrar som jobbar 150 %.
När J sedan kommer hem så står vi båda och bara skriker efter uppmärksamhet och jag får alltid stå åt sidan för tjej nr ett i hans liv. Jahapp, så det var alltså så det skulle bli när man fick barn och här är vi påväg att få en tvåa, då kommer jag alltså bli nummer tre?? Kul!
