Appropå egentid i föregående inlägg. Igår var nog min längsta egentid med min son, en heel förmiddag fick vi tillsammans. Jag hade nog önskat att vi hade kunnat få stanna på BB en natt, så att man fick ta den där tiden att ta in vad som faktiskt hänt. Att man fått ett helt nytt liv, att man genomgått det mest smärtfyllda man någonsin kan uppleva och faktiskt känner sig en aning trasig. Jag önskar nog att alla fick åtminstone ett dygn i BB`s trygga vrår att samla sig efter en förlossning och få tid att andas in det lyckorus man är, låta tårarna spruta av glädje och bara snusa på detta nya lilla liv som har förändrat ens eget för alltid. Jag fick tio timmar och några av dom spenderades i en korridor på förlossningen, sen var vi tillbaka till vardagen igen och disken därhemma.
