Igår så hade vi en riktigt lugn lördag och ett kärt återseende med Sebbe över en lunch. Gamla vänner som man i princip hängt dygnet runt med under en vad vi kallar sämre period i livet. (inte pga av honom) men vissa flytter har varit mer lyckade än andra och just Varbergstiden tillhör nog en av de sämre. Det fick mig också att tänka lite på vilket läger det här fotbollslivet är, man lämnar hela sitt liv och flyttar runt till främmande platser, fula lägenheter och tråkiga hotell. Man skaffar sig nya vänner som får agera både familj och vänner på samma gång. Så just Sebbe och hans familj betyder mycket för oss!
Men hursomhelst en lugn lördag och det mest fartiga som hände igår var när Ciara satte på musik på högsta volym och röjde runt som en tornado. (Lördagskvällar hos en barnfamilj) På kvällen kom en kille från J`s lag hit på tacos och de tittade på fotboll men jag försökte avleda samtalsämnena in på vinterjackor och fick faktiskt tillslut till en riktigt bra diskussion om kläder. ( lite mer i min smak). Nu ska jag få i mig lite frukost och sen försöka dra med mig J på lite söndagsprojekt.
Hej!
Först och främst grattis till din fina familj 🙂 har precis hittat din blogg och läst alla inlägg sedan din son föddes. Tycker verkligen att du är en supermamma!Har själv en son på 3 år och väntar barn nr 2 till februari/mars nästa år. Blir ungefär samma åldersskillnad som mellan dina söta barn. Tycker att du är en så lugn och fantastisk tvåbarnsmamma. En tanke som jag själv har svårt att vänja mig vid, hur ska jag räcka till, hur ska man ha kraft att sova så lite amma så mycket och ha energi över att ösa på den store… Men det får ju bara gå 😉
Undrar lite över hur er vagn fungerar med ståbräda. Upplever att många vagnar har för trånga utrymme mellan liggdelen och handtaget. Står din flicka mellan eller får hon liksom stå bakom handtaget?
Ta hand om er, kommer fortsätta läsa din blogg med spänning!
Mvh Caroline
(Måste även säga att du är otroligt vacker både som höggravid och nybliven tvåbarnsmamma!)
Tack så jättemycket för dina fina ord, va glad jag blev =) Jag hade också samma tankar som du och var så rädd för att Ciara skulle känna sig försummad. Vilket hon förmodligen också gör men hon tycker nog mest det är mysigt med ett syskon. Jag tror att det bästa är att inte ha så höga krav på sig själv utan att bara försöka få det att fungera så gott det går. Vi testar alla lösningar här hemma med hennes säng i vårt sovrum, en hel del filmtittande och så brukar jag tajma in sagoläsning och läggningar med amningen. Som sagt det får bara gå, det behöver inte vara perfekt bara det går =) Men jag tycker att det har varit mycket enklare än vad jag förväntade mig =)
Jag tror att det är en jättebra ålderskillnad mellan barnen också ,att Ciara är 3,5 gör ju att hon förstår så mycket och man kan resonera.
Jag tycker också det känns lite trångt med ståbrädan men hon klagar inte, hon står innanför handtaget. Det besvärliga tycker jag är att ståbrädan är i vägen när man går och jag får gå på sidan av vagnen. Inte så ultimat mer än till och från dagis. Man kan sätta på en stol på den ståbrädan vi har, det är fördelen. Kramar!