Nu är nog den här mamma färdigfestad för det här året, möjligen att det blir någon lite senare kväll i Dubai med min man med mormor som barnvakt. Jag kanske låter jättetantig nu, men vad hände med ljudvolymen på restaurangerna, herregud?! Jag är småbarnsmamma, jag behöver komma bort och få lugn och ro inte skränande högtalare precis ovanför mitt huvud. Sen är jag rädd också, ena dagen är jag rädd för kryp och den andra är det läskiga taxichaufförer. Jag vågade inte åka taxi hem själv, men som tur var kom Alexandra till undsättning och körde hem mig. När man är relativt nybliven mamma så känns allt läskigt som innefattar någon form av frånvaro från mina barn. Är det en djurisk instinkt? Jag har ju alltid varit totalt orädd när det gäller allt när jag var yngre.
