Igår när hon var ute så var det ett gäng större barn ute på gården, och Ciara gick med stora steg fram till dom och tog tjejerna i handen och drog med dom bort till närmsta parkbänk.. ”Kom barnen sitta här” Och alla fem barnen satte sig där, fnissade lite åt denna okända minimänniska som dykt upp frång ingenstans och börjat domdera med dom.
Det blir allt en redig jänt av den här nå, så tuff och så modig. Hon går fram till alla, gråter aldrig när hon slår sig. (Vi har uppfostrat henne hårt) Och hon kan själv, inte mamma göra, inte pappa göra. Gå, härifrån!!! och så puttar hon bort mig. Hallå, unge du är två år inte 18 och börjar redan skämmas över mig.
Haha härlig liten tjej ni har!! Låter som om att killarna kommer få kämpa om hennes hjärta 😉
Ja det hoppas jag verkligen 🙂 😀
Alltså är hon söt eller 🙂 och så cool! Ni har verkligen uppfostrat henne väl!
Heheh ja =D