Nu har mina bröst fått en size a la Dolly Parton och känns ungefär som att de ska sprängas. Fick väcka lillebror vid halv fem eftersom att han då sovit i hela fem timmar i sträck. Då tyckte brösten att de fick agera väckarklocka med lite välbehövlig smärta istället. ”AMMA”! Så det var bara att plocka upp han från vaggan och tvinga honom att äta, och nu tre timmar senare skulle jag helst vilja att han vakna och åt igen.
Det har än så länge gått hundra gånger lättare med amningen, jag har ett helt annat lugn och vet vad det innebär den här gången. Med Ciara var ju känslan att man var totalt låst och hur påfrestande det var för kroppen att ständigt behöva agera mattant och för att inte tala om smärtan varje gång hon tog tag. Det var en TOTAL CHOCK för mig och jag har nog aldrig riktigt förstått hur mycket bebisar faktiskt vill suga på bröstet. Den här gången vet jag att dom vill äta i princip dygnet runt förutom när dom sover och är därför mer inställd på det.
Men när man går in i det hela med mer erfaranhet och en annan inställning så känns det lättare. Nu låter vi natt och dag flyta ihop för att helt styras av en tre dagars människas regler. För en gångs skull under hans 18 första år i livet kommer han alltså få bestämma mat och sovtider. Jag ser så många fördelar med att amma om det fungerar bra och därför är det viktigt att jag får det att fungera. Smärtan i brösten är inte alls lika farlig denna gången heller, jag vet att det gör ont eller så är brösten bara mer härdade denna gången när man redan har ordet mjölkkossa på meritlistan.
Men det har inte bara varit lätt, igår så tyckte J och Ciara att det var lite roligt att ge han nappen en stund så att han kunde vara lite nöjd med att ligga hos dom med. Men som säkert många vet så är det ju lite så där förbjudet att ge napp första dagarna innan man är säker på att amning fungerar. Så när jag sedan skulle amma han lite innan läggdags så får han inget grepp om bröstet och brister istället ut i förtvivlad gråt. Paniken växer, jag blir stressad, han skriker och jag börjar såklart skälla ut nappen för det hela! ”Herregud, han är redan nappberoende” tänkte vi och trodde vi förstört allt. Med barnmorskans stränga ord i bakhuvudet om det rådande nappförbudet. Men efter flera försök och en paus så tog han bröstet och slutet gott allting gott.. Nu ska jag faktiskt smita hemifrån en timme och J ska agera tvåbarnspappa, så antar att den där nappen säkert kommer plockas fram om det krisar.
Tyckte också amningen med Ella var jobbig, men mycket bättre med både Alicia och Hugo. Dock fick jag torsk med Alicia eller Alicia fick i mun å förde över det på mig. Men jag har gett alla tre napp direkt på bb och det har aldrig varit nått problem. Lill prinsen blev kanske arg för att det inte kom nått, det kan ta ett tag ibland så då kan det vara bra å trycka ut liten och smörja in bröstvårtan med innan man lägger dit barnet.
Han ser underbart söt ut och storasyster lyser av stolthet. Underbart!
Jag har gett napp några gånger nu och det verkar inte konkurrera ut amningen. Nu är jag mest orolig för att jag gör mig själv en otjänst om jag måste ligga och trycka i en napp hela tiden, han sover nog bättre om han inte har napp. Ciara tog ju aldrig nappen så jag har inte så mkt erfarenhet av det.
Tänk att Hugo redan hunnit bli två. Kramar till er!
Först och främst grattis till er son!!
Vår son fick napp när han var lite mer än en dag gammal. Fick mig en uppläxning på BB av en barnmorska både att napp skulle man vänta tills han var minst en vecka och så fick han inte sova på sidan. Var rätt förstörd efter att hon gått och kände mig som världens sämsta mamma. Som tur är, var han vårt andra barn och efter en timme med en ledsen son som hade ett stort sugbehov och som inte ville sova på rygg. Gav jag han nappen igen och la honom på sidan. Tog inte lång stund innan han somnade.
Nu 4 månader senare sover han fortfarande helst på sidan, har napp och amningen har fungerat utmärkt hela tiden när man kollar hans kurva.
Så gör det som känns rätt för er och inte vad alla andra säger eller tycker!!
Tack så mycket! Ja de säger så mycket olika, jag fick också en uppläxning om napp men när man läser på om det så verkar de mest positivt. Han sover också på sidan, förstår honom, vem vill ligga på mage?
Vad häftigt att du är där nu, mitt i amningsrulliansen! Skönt att det känns lättare. Ni är så fina! Vår barnmorska säger att de slopat att varna för napp första tiden, att själva sugandet har så goda effekter på hjärta och lungor och att det inte finns något som tyder på att sugandet på napp skulle konkurrera amning. Men jag vet inte hur vi gör. Vi får ta det med ro. Jag känner mig stundtals väldigt oroad över hur amningen ska fungera, hur jag kommer reagera osv osv för att sekunden senare känna mig supercool och lugn.
Hoppas du får en bra dag och lite utrymme att sträcka på dig och njut av att röra armarna fritt! 😉
Va skönt att det funkar så bra med amning! Jag väntar mitt andra barn den 8/9 oxh vill så färna att amningen ska funka bättre än vad det gjorde med min dotter. Jag hade inte så mycket mjölk med henne. Dricker du nåt mirakel te? Tycker du att hallonbladste gör skillnad? Har också hört talas om amningste som ska tydligen göra underverk. Kram!
Jag har ju aldrig provat utan hallonbladste så jag har inget att jämföra med men eftersom att amningen fungerat bra iaf mjölkproduktionen så måste jag ju tro att teet hjälper. De hjälper ju mot de mesta och kan med fördel drickas tre veckor innan förlossningen. Man kan ju sätta i en annan tepåse smak om man inte gillar smaken. 🙂 lycka till med allt! kramar!
När vi fick Dylan och han blev dålig efter 5 H och vi flyttades till en annan avdelning försökte jag också undvika napp men fick veta av barnläkare och specialist sjuksköterskor att nappen var jätte viktig, för utveckling av tarmar och sugbehovet.
Hur som helst påverkade nappen inte amningen.
Jag vet inte själv vad som är bäst och alla verkar få olika tips:)
Tack för att du dela med dig av det, alla säger så olika =)