Hur underbart är det inte att ha en sån här liten hemma? Det är verkligen den stora glädjen i livet att se han krypa omkring, riva ner vattenglas över hela bordet och hans små dadada-ljud som gör att man vill gråta av ren och skär lycka!
Sitter och känner mig jättedålig nu, för tjejerna skulle ut och promenera och jag känner att det här är första gången sen i onsdags som jag är utan barn och kan sätta mig med lite jobb medan E sover. Men jag behöver verkligen promenera också . C har ju varit hemma många dagar nu och då har hans sovstunder gått till lek med henne, så nu ligger jag efter både med jobb och promenader. Han sover också mindre nu när han börja sova hela nätter, så dags att sätta igång!
