johanna21

Idag tänkte jag bara tillåta mig själv att göra ingenting, ja förutom att ligga här och titta på Malou. Jag lämnade bort min bokföring i år till min mamma, hon är så snäll! Den som alltid ligger som en överhängande ångest den här tiden varje år. Liksom fotoboken för förra året som måste knåpas ihop (jag gör en varje år) och så hemnet som nu fungerar som något slags halvtidjobb. ”Älskling, har du kollat Hemnet idag?” ”Ja, för en timme sen!” ”Men, det kanske har kommit ut något nu?” Visst visst! DET KOMMER INTE UT NÅGONTING! Marknaden står still.

Ibland känner vi men vi kör bara, vi köper det där huset på landet och så får det bli som det blir, vi får sälja om det inte blir bra. Men problemet är att när C börjar skolan (vilket hon gör snart) så vill inte jag att hon ska behöva flytta mer. Då får vi helt enkelt bo där vi bor och finna oss i det. Jag flyttade själv när jag var tio år till en helt ny stad och det var inte kul. Jag vill att C ska kunna ha med sina kompisar som hon gått i förskola med in i skolåldern och så ska de få följa varann ända upp i gymnasiet. Och hela den grejen stressar mig något otroligt, att vi måste hitta rätt innan sommaren är slut. Då hon är ledig på sommaren så blir det en mer naturlig övergång än att behöva byta mitt i terminen, och att kunna byta medan jag är hemma så att dagarna på förskolan inte behöver bli så långa till en början. Ja snälla nån vad tankarna kan skena iväg på en mamma som bara vill få till en bra uppväxt till sina barn och ni får hänga med på hela tankeverksamheten. NU ska jag vila vidare!