Den här påsken har nog jag och J överdrivit lite extra i påskharens ära, med tanke på att vår tjej varit så duktig på senaste så känns det som att vi inte kan skämma bort henne tillräckligt. I dom här äggen hittar man dock inget godis och ni som följt mig vet kanske att på den här punkten är jag stenhård.
För oss är det ganska konstigt att barn i Ciaras ålder äter godis, medan de för de flesta andra är en ren självklarhet. Hur många gånger har inte Ciara den senaste veckan fått frågan om hon ska äta godis i påsk, eller om hon tror det kommer finnas godis i påskägget. Eller alla andra tillfällen som Ciara fått en klubba efter restaurangbesöket eller att någon släkting köpt något och vi snabbt fått göra någon manöver för att få det ur hennes händer.
Men för oss har det aldrig varit svårt att inte ge henne godis eller läsk och hon har egentligen heller aldrig frågat, och just för att det inte är något hon får så är det inte heller något hon saknar. Jag är bara glad så länge jag slipper tjatet varje gång vi passerar godishyllan i mataffären, med tanke på att affärerna har gjort allt för att det inte ska gå att undvika den. Det är kanske inte så konstigt att vi svenskar äter mest godis i heela världen!? Medan de stackars sydeuroperna får leta länge innan de hittar det fjuttiga utbud som bjuds på i deras butiker. Eller så får man åka de där 15 milen till Ikea om man är sötsugen och tro mig det gjorde vi likt två sockermissbrukare minst en gång i veckan.
Jag önskar verkligen att Ciara inte blir lika godisberoende som mig, men just nu känns det som en vinst så länge hon slipper det. Än så länge fungerar det jättebra, Ciara är inte särskilt förtjust i översockrade saker och väljer bort fruktyoghurten mot den naturella och chokladglassen mot isglassen. Hon väljer knäckebrödet framför de vita brödet, och visst kanske är det bara jag som har en märklig unge eller så fungerar de där tänket med att hålla sockerdoserna nere, man kan ju hoppas.
Ja, får bli hårdare helt enkelt, inte bra med allt socker, säger en som är galet sockerberoende varje graviditet.. Haha!
Jag med =)=)
Det är ju bara så himla bra & duktigt av er & Ciara! Önska vi vore lika hårda där, tyvärr känns de som att har men EN gång gett godis så är det omöjligt att vänja bort det, tips?! Kramis
ja jag tror också att det är svårt om man en gång börjat, nu tror ju ciara bara att man inte får äta sånt förrän man är vuxen, får se hur länge till det håller i sig 🙂 kramar
Hej Johanna! Har följt dig ett tag och tycker din blogg och skrivande är superbra. Jag håller fullständigt med dig angående socker till barn (och även vuxna). Min fråga är hur du klarat av att hålla ciara borta från socker på förskola och hur du bemöter argumentet: ’tänk när alla andra barn får glass/godis/kaka och så sitter hon där själv utan att få något alls? Mitt barn är fortfarande väldigt liten men jag har funderat på hur han kommer reagera i den situationen. Hur har ciara gjort, tackar hon nej och sen är det bra med det eller tycker de andra barnen det är lite konstigt? Mycket ligger säkert bara hos oss vuxna, men man vill ju inte ge dem socker samtidigt som man brottas med samvetet om att ’alla andra får’.
Tack för en bra blogg!
Med vänlig hälsning, Emma
Tack så mycket för de fina orden. 🙂 Jag äter inte godis när Ciara ser och ställer inte fram en skål på bordet utan plockar fram de när hon har somnat. Hon vet vad godis är men tror att det är något hon får äta när hon är vuxen liksom läsk och alkohol.
Jag har fått argumentera för min sak många gånger angående sockret och de får ha förståelse för att jag inte vill ge henne godis och jag har släppt på reglerna lite och vet att hon får bullar och glass av dom när hon är med dom. Men det viktiga är att det inte blir en naturlig del i vår vardag utan en lyx hon får ibland. Min man har också sagt till förskolan att hon inte får sådant och jag tror inte att de får ha godis där heller. Men visst det kommer bara bli svårare och svårare, särskilt när hon ser andra barn äta det så jag får se hur jag kommer bemöta det men jag är bara glad så länge jag lyckas. Men jag känner att jag kan inte ge henne läsk eller godis och kommer nog aldrig köpa hem det till henne, utan jag gör mycket fruktsallad med grädde och saker som jag vet är gott och nyttigt. Jag tror att jag påverkar henne mycket genom att göra hälsosam mat och göra bra val för då blir ju det en naturlig del för henne hoppas jag 🙂
Håller precis med dig! Albin har ju aldrig heller fått godis, han har aldrig smakat. Precis som er så har vi aldrig haft problem med godis för Albin, han nöjer sig med majskrokar och precis som Ciara vill hellre ha naturell yoghurt. Vi har ju alltid gett han sparsamt med socker såsom sylt, bröd med socker etc. Jag tror att vi gör dem en tjänst, jag hoppas det iaf. Hoppas ni mår bra och får en underbar påsk?! Många kramar från oss alla här i Varberg
Ja jag hoppas det ger ett större avtryck i deras liv i framtiden 🙂 ha en underbar påsk och hälsa familjen! Kramar
Jag har gjort på samma sätt som du,först vid två års ålder han han fått smaka på glass och sådant,dock är han inte så förtjust i det utan väljer hellre frukt. Jag tror absolut att set ger resultat om man skippar sockret så länge som möjligt,eller iaf så liten mängd som möjligt:)
Vi får hoppas det 🙂 glad påsk!