Vilket härligt nationaldagsfirande kommunen anordnat för barnen i Stadsparken idag, med hästridning och båtturer. Vi fick med oss grannpojken och hans pappa också, han är äldre än Ciara men verkar tycka att hon är jätterolig att leka med, vilket såklart också hon tycker.
Ciara har gått och sprungit mest hela dagen, jag förstår verkligen inte hur hon orkar. Hon sover inte middag heller så det blir långa och varma dagar för henne och det är fullt ös från morgon till kväll. Sen någon gång där efter sex står jag och räknar sekunder tills J kommer innanför dörren och kan ta över kvällspasset, de jobbigaste och gnälligaste passet som innefattar både disk och läggning. Vid den tiden börjar jag verkligen känna att det är på övertid även för min del och stupar oftast i säng för en stödvila och det är där jag ligger just nu.
Men det är verkligen sådana här dagar som man saknar sin familj, syskon och föräldrar så man kan äta ihop och bara umgås. Det är det som är viktigt!
