Jag mår lite bättre, men jag vågar knappt röra mig, utan det är slowmotionrörelser här hemma. Igår var jag till naprapaten och även om vi tog det försiktigt så blev jag alldeles svimfärdig av värken, så fick sitta och äta äpplen och dricka vatten istället. Tills det kom in en äldre man och sa lite barskt ”Jahapp, lägg dig på mage” och så knäckte han till ordentligt. Sen sov jag bort resten av dagen och vaknade imorse med en viss lättnad. Det är svårt att ta ryggvärk på allvar förrän man verkligen får problem och det mest förtvivlande med det hela är att det kommer ta ett tag innan det blir bra.
Ciara kämpar på bra i mitt tråkiga sällskap och är nu mer eller mindre frisk men jag tycker synd om henne för oj vilken tråkig mamma jag har varit. Idag får vi dock hem J och han kommer även med en tensapparat till mig, trodde inte jag skulle återse en sådan förrän vid förlossning men oj vad jag längtar, både efter tensen och att få lite hjälp här hemma. Hoppas ni mår bra , kramar!