johanna21

Igår bjöd Angelica med mig på hotellfrukost inne i stan innan jobbet, och misstänksam som jag är så var jag ändå på min vakt, det var ju ändå lördag och för mig ledig helg, så det är klart man kollade bakom axeln en extra gång efter ett gäng tjejer som skulle kidnappa mig. Men ingenting dök upp under vår frukoststund så istället tog jag cykeln och cyklade hemåt, men bakom ett hörn stod dom rosaklädda damerna och sprang fram och satte på mig ögonbindel och musik i lurarna och sen bar det iväg. Jag fick sätta höjdrädslan på prov, klättra i träd och åka linbana och sedan världens finaste picknick i parken, med rosblad och god mat, jag fick svara på frågor, dela med mig av pinsamheter och få belöningar i form av min stora svaghet… GODIS.

Vi var också iväg och bubblade och njöt i solstolarna i solen, åt glass och drack champagne och dansade in till sent på natten. Gårdagen känns fortfarnde lite dimmig, tänk att det gjorde allt det där för mig? Vilket jobb som legat bakom och vilka vänner jag har, den här möhippan hade inte kunnat bli bättre och den bär jag verkligen med mig i hjärtat resten av livet. Så snälla kan vi inte bara pausa tiden, jag vill alltid kunna njuta av sommaren då jag gifter mig, ha möhippor helst varje helg och ha bröllop i en vecka.