Vi försöker hålla humöret uppe, jag och Ciara, vi har bakat på förmiddag och dammsugit. ”Nu vill nog bebisen komma ut” säger Ciara hoppfullt. Hon väntar ju också på att få bli storasyster även om hon redan benämner sig själv som det.
Efter lunch har Ciara mest varit hos grannen och det har inte varit mycket att passa. Jag är glad för hennes skull att hon har lite kompisar att hänga med nu när jag är så tråkig. Morfar kom förbi en sväng också för att agera barnvakt men det behövdes ju inte när hon inte är hemma så han fick agera barnvakt åt vår bil istället. Men vi lär nog stå utan bil till måndag iaf, om inte ännu längre då det är så svårt att få tag i bildelar till den, som sagt cykel till förlossningen it is.
Jag tror nog allt att din ljuvliga bebis kommer på Måndag. 😉
Väntan är jobbig, men snart snart snart så är den eviga väntan över.
Njut nu in till det sista av magen fast om man känner att de är tungt och jobbigt för det kommer vara som bort blåst när lilla bebisen är i famnen och innan man vet ordet av det börjar saknaden av magen smyga sig på en. Kram