Jag har inte riktigt förstått ännu att E börjar bli en stor kille, en egen person med sin egna lilla personlighet. Nu börjar han verkligen visa vem han är och vad han gillar och det är så roligt att se. Han kryper mest omkring i sin egna lilla värld här hemma och det känns som att han inte bryr sig om vilket rum jag är i, han ska dit han vill på sin egna lilla upptäcksfärd.
Han kan vara mammig också, när han är trött eller när det är nya personer runt omkring. Jag har märkt att jag är mest eftertraktad när det kommer till sovning, när man är ledsen och behöver kramar. Pappan är helt klart bäst när det ska busas och så fort han får syn på J så skrattar han och borrar in sig i hans mage. Det är jättekul att se hur han har förstått våra olika funktioner som föräldrar. Imorse hittade jag honom klättrandes på J i sängen, samtidigt som han skrattade. J var dock helt ovetandes om detta eftersom han sov.
Senaste veckorna har verkligen varit kaos här hemma och jag hinner inte riktigt med att skriva här. Idag har vi haft en sista visning och sen hoppas jag att det lugnar ner sig. Det är inte bara att flytta, det är så mycket mer och jag lovar jag har nog med att ta hand om två barn. Att visningstäda, putsa och piffa samtidigt som barnen kletar fingeravtryck på nytvättade fönster och speglar är inte så jätte enkelt, men nu känner jag lugnet infinna sig. Ska slå på ett avsnitt av en serie medan J lägger barnen.
