Kontrasterna är stora nu, jag skriver en tenta om skönhetsideal och självobjektifiering. Om hur vi lurats in i en värld där vi mäts i pengar, kläder och utseende. Våra kroppar ska marknadsföras som produkter för våra personliga kvalifikationer utefter rådande ideal även om det rådande idealet är alldeles för smalt och svåruppnått. Ena sekunden förfasas jag och blir arg för hur allt kretsar så mycket kring utseende i andra stunden gör jag ett bad, lägger hårinpackning, peelar, rakar benen och känner någon slags kortvarig lycka över doften från alla mina lyxiga produkter. Jag stör mig på att jag är lika lurad som alla andra, lika utseendefixerad och att jag mår bra av att känna mig vacker. Just nu är det mina produkter från Ritauls som får mig att känna kortvarig lycka, dom doftar himlen!
Jag slåss också med det där.
Märker hur jag har svårare och svårare att i mitt butiksjobb uppmuntra till konsumtion.
Överkonsumtion och hetsen på att vi MÅSTE ha saker för att må bättre, bli vackrare ect. gör mig rätt illa till mods.¨
Jag märker dock mer och mer vilka saker som jag verkligen vill ha och dom som bara är substitut ”bara för att” och jag jobbar på att sålla bort allt som är sådär överflödigt.
Rituals har precis öppnat har i stan, kollegan var på intervju för butikschef där. Tycker over all att dom verkar vara ett väldigt bra företag men drag åt the body shop!
Ja, svårt det där! Men å andra sidan så är ju de flesta djur också noga med sina utseenden, så det kanske ligger djupt rotat i oss ändå. Men jag håller också med att om att vi inte ska bedömmas för våra utseenden.
🙂
Ja det är svårt att komma ifrån det, kan störa mig på att jag själv är lite för utseendefixerad ibland.