johanna21

Igår när vi skulle lägga oss så började de pipa lite i vaggan ”Matdags för sjuhundraelfte gången” alltså. Då säger J att han tycker synd om mig för att jag inte kan sova när jag vill, medan han bara kan lägga sig på kudden och slockna. Men det är inte synd om mig, jag njuter av att bara ha ett enda ansvar just nu och det är att vara mamma. Jag slipper känna den där känslan att jag slits mellan olika måsten där jag måste prestera lika bra. Fast visst fråga mig igen sen när vakenhormonerna släppt och jag inte sovit på flera nätter. Just nu är det mest rosa moln hemma hos oss! 

J ska vara borta två dagar i rad nu och jag får testa på att vara tvåbarnsmamma på riktigt. Men jag har vänner som erbjudit sig att ta med Ciara till stranden så att hon inte blir alldeles för uttråkad. Det går ganska bra ändå, för hon har sin lilla pool att plaska i och lite kompisar på gården att leka med. Det enda problemet är att jag blir så fastlåst när jag sitter och ammar som tar sin lilla tid, ja vi pratar minst 30 minuter och sen kan de gå en timme och så jaha, då var det hungrigt igen då. Blir väl bättre när jag får in tekniken igen och kan börja gå och amma och samtidigt hämta vatten till Ciara. Blir till att öva in det framöver.. Åh jag har så mycket jag vill dela med mig av, förlossningen, bilder, känslor, behöver bara lite mer tid. Önskar er en fin dag!