Idag skiljdes jag och Casandra åt i spöregnet. Lika dramatiskt som de låter var det och jag saknar henne oerhört. Precis som förr har vi suttit ihop i en veckas tid, dygnet runt utan avbrott och vi har till och med delat säng och varje gång hon gick på toa blev jag rastlös och stirrig. Idag gick hon hem till sig, hon skyllde på skola och jag mötte upp min bror för lite shopping och mat. Sen kom pappa hem och Ciara blev överlycklig och han har fått bära på henne konstant. Ja, det här intresset hon har för alla karlar i hennes liv kan vara lite oroväckande. Hon har sina utvalda favoriter och det är alltid män.
Sorry för jätte dåligt bloggande under påsken, har ingen kamera med mig ens (förutom telefon) och ibland är det skönt med en liten paus. Puss & kram!
