johanna21

Jag tycker magformen är så rolig och den pekar liksom neråt på något sätt.

Jag: När man nu traskar in i vecka 31 så läser jag om hur man blir mer och mer introvert och uppmärksamheten riktas nu mer mot bebisen i magen, så kan jag inte annat än känna igen mig. Dessa lediga dagar har jag i princip bara tänkt på hur gravid jag är och hur vi kan färdigställa allt i hemmet inför ankomst. Och tänker jag inte på bebisen så ser den till att jag gör det genom att sparka mig hårt i sidan eller att knö ut sin rumpa i ena hörnet så det känns som att livmodern får sig ett ordentligt stretchningspass. Fortfarande mår kroppen bra och förutom den mentala förberedelsen så går det här med att bära en 1,8 kg`s klump i magen ganska smidigt ändå. Jag tror jag wajnade på mer med Ciara i magen än denna graviditet, men denna gång tillåter inte heller vardagen att jag lägger mig ner och grinar över graviditetskrämpor när jag har en dotter som kräver uppmärksamhet, uppsats som ska skrivas och dom där sista arbetspassen som ska betas av. Det var annat med Ciara då min princip enda uppgift var att se till att middagen skulle lagas, förutom de två sista månaderna då min mamma även tog över den uppgiften och jag istället bytte ut matlagningen mot att konsumera choklad.

Pappan: Han konstaterade att vårt sovrum blev mycket mysigare nu när vi gjort plats för bebisen, inredningsmässigt passar det ganska bra med ett barn till så att säga.  Vi har planerat in hans kommande ledighet i sommar, ja alltså den lilla ledighet man får ha som fotbollsspelare och jag längtar!

Ciara: Visar stolt upp bebisens kläder och säng för alla gäster som kommer hit och pratar med magen när hon har tid.