Dagen till bröllopet, var vi nog lite väl lugna på morgonkvisten, jag hoppade upp ur sängen halv åtta och var vrålhungrig, jag måste ha frukost! Så jag väckte tjejerna och vi gick och åt av den mumsiga hotellfrukosten på Selma. Sen var det dags för att börja fixa oss, Angelica som är frisör hade både mig och Casandra på listan, medan Nathalie som är hudterapeut försåg oss med fransar, fin hy och noppade bryn, gjorde Angelica smink och hår. Vid elvasnåret var jag hungrig igen, vrålhungrig, så vi beställde upp hamburgetallrikar till rummet och sedan kom jag på att den där hungern egentligen var fjärilarna i magen som hoppade omkring. Men mätt i magen var jag iaf.. Tidsoptimister som vi är så vart det såklart lite stressigt i slutet och jag glömde mitt armband, då dök mamma upp som räddare i nöden och lånade ut sitt armband sådär i sista sekund innan jag skulle entra altargången. Så då hade jag också den sista pusselbiten på plats, något lånat. Sedan kom det en skur som förstörde mitt hår och eftersom att min stylist också blivit utsedd till tekniker (av min man) så var hon i full gång med att rigga iordning med musiken. Så Casandra gjorde ett försök till att locka om håret och det blev ju bra.. Ska jag vara ärlig så brydde jag mig inte så mycket om smådetaljerna vid det tillfället, utan satt mest och smuttade på min champagne och var nervös. Jag kan inte minnas riktigt vad som försigick uppe i huvudet på mig, men någon bridezilla fick vi inte se, utåt sett var jag lugn som en filbunke, men inombords pågick det en tornado av nervositet.
Sen var det dags, Casandra tog Jolie & Ciara i handen och de kastade ut blombaden lite sådär fint, eller ja hällde ut korgen på en gång i början av altargången. Vi spelade ett pianospel av Jonathan Cain och jag gick in tillsammans med pappa vid min sida, det kändes skönt att ha en liten stöttepelare att hålla i sig i, då jag kan ha skakat lite. Men direkt jag kom fram till Jonatan så kände jag mig lugn, han tog min hand och såg så säker ut, som om han inte gjort något annat än att gifta sig. Vi hade båda en tår i ögat av glädje och lycka. Vår präst var jättebra, han pratade om oss personligen, vår historia och vårt framtida liv tillsammans, det tyckte jag var fint. Och sen sa vi jag tager dig, att älska i nöd och lust.. osv. och prästen förklarade oss man och fru! Sen skulle vår vän Angelica sjunga och det var såå vackert, så fint, ja helt magiskt!
Jättefina bilder och ett stort grattis!
Tack så mycket =)
Så vackra ni 🙂 Stort grattis till er båda..kram kram
Tack tack så mycket =) kram