Nu har vi alltså entrat en ny fas av föräldralivet, den blöjfria varianten. Livet utan blöja är också lite annorlunda, det innebär att jag får besöka hela stans toaletter och det är ju en prövning för någon med toalettfobi. Och Ciara måste tycka jag är knäpp när jag står där och matar upp toapapper på ringen medan hon tålmodigt står och väntar på att få använda den.
Och har man precis tagit sig in på de mest krångliga av ställen så ropar lilla fröken.. ”Kissnödig” och då är det bara att lämna allt och leta upp första bästa toalett, vilket såklart gör att allt tar en faslig tid, då hon helst ska kissa ständigt och jämt!
Igår kom också paniken över all tid jag förlorar med Ciara pga jobb, ett litet sånt där plötsligt wake up call och kraftig seperationsångest, som kanske är helt naturlig när man suttit ihop som vi har gjort i cirkus tre år, och i helgen ska jag åka ifrån henne på min lediga dag och snart börjar hon på dagis, vart tar tiden vägen? Nä, nu ska jag väcka henne och ha en riktig mysmorgon, innan det är dags för jobb. Ha en fin dag!
